Ny kamera
lite tråkigheter här i lydestad....Martina hittade en liten överkörd kattunge, det måste ha hänt nyligen för den var varm. Eftersom vi visste att grannarna har nappat upp en kull kattungar och att den var i den åldern så antog vi att det var deras och gick dit. Aldrig kul att berätta att deras lilla älskling är borta. Visst vet man att när man bor så nära vägen som vi gör, att det kan hända, men det är så otroligt ledsamt ändå när det händer.
Lite foton med den nya kameran. Anki
Underbara grannar, tack för att ni kom in och berättade den tragiska nyheten. Jag har gått och varit orolig för att just detta ska hända och när det nu händer så är det givetvis den finaste av alla kattungarna och såklart båda barnens stora favorit. Har ännu inte berättat för dem,men jag lär vara tvungen att göra det ikväll.
Maken sa att ni tog med henne hem och skulle begrava henne. Jag kommer att berätta för våra barn att ni gav Kattis (kisen hette så) en fin grav så om nu barnen skulle vilja se graven så kanske ni kan svänga ihop nåt litet (om ni nu faktiskt inte har begravt henne). Jag förebrådde Maken lite eftersom vi har en plats här hemma där vi har tänkt begrava våra katter men jag förstår att han inte orkade ta itu med det igår.
Jag är SÅ tacksam för att ni kom in och sa till. blev mycket skrivet men hoppas att du får lite sammanhang i det hela. :)
Stor kram till er!!!
Hej Monica.
Nej det är aldrig roligt och jag kan förstå varför lilltösen var en favorit, helt underbar. Jag har begravt hennes "ande" borta vid den stora stenen där mina keramikfötter ligger. Där ligger även min pappas gamla hund Amanda. Det står ett keramikhjärta och där är planterat lite violer. Jag sjöng en liten sång(gör jag alltid). Där kan dina töser gå och tänka på Kattis. Stenen är borta vid vattenfallet och hittar Ni inte kom in så ska jag visa. Kram Anki
